Monday, May 21, 2007
Saturday, May 19, 2007
MIKA: TAIVSHIR. UUJUU BAI!

Hu'nii mo'r garaagui
Shugamiin etsiig zu'glen
Baruun tiish ergelee,
Evderhii vagon.
Tanil hu'n 1 ch u'gui,
Tanil o'vdolt l salahgui.
Dahin sederchee...
O'oriigoo geeechihej, bi
Tuslamj eren hashgirch baina.
Taivshir. Uujuu bai.
Chadlaas hetersen alivaad...
Taivshir. Uujuu bai.
Namaig esvel o'oriigoo buruutgasan ch.
Bi aisan bololtoi
Bi denduu aisan bololtoi
Aisan bololtoi.
Galaar togloson ch yum shig.
Aijee bi.
Denduu aijee...
Chi aigaa yu?
Bid galaar togloson gej uu?
Taivshir. Uujuu bai.
Haranhuigaas garah arga bii
Zarimdaa u'l oilgoltsdog ch
Chamaigaa bi orhihgui ee
Minii ch setgel o'vdoj baina,
Yalgaagui ee.
Uilaad hereggui. Endees garah zam oldono oo...
Ziak. Manai Mikagiin amidaa, British duuchin baina aa. Gehdee bu'sgui bish, zaluu. Ner ni medeej Mika, hehe. Tu'unii Relax, Take It Easy duug deer chadan yadan ho'rvuullee. Aya ni, u'g ni ch bas setgeld tusaad, hed honog sonsloo shd, hehe.
Blogiin Mikagiin jinhene neriig medehgui bol duuchin Mikagiin orig neriig harin tu'veggui medej avsan daa. Livanii niislel Beiruted to'rson livan eej, amerik aavtai tu'uniig Michael Holbrook Pennigan geh. Dainii ulmaas tu'unii ger bu'l bagad ni Angli ruu durvesen yum gene lee.
Tu'unii anhniih boloh Relax, take it easy duu BBC Radio1-eer tsatsagdanguutaa shuud doloo honogiin hiteer todorson baigaam, on soligdohoos o'mno. On garanguut tu'unii 2 dahi duu Grace Kelly mo'n l Angliin hit paradiig tu'veggui terguulsen gej baigaa. Aihtar ain? Aztai ain? 24 nasandaa hezeenii od bolchihson.
Ingeed duunii u'giig Englisheer ni tavii. Muu orchuulsan bol gu'nee hu'ltsel o'chii, uridchilaad.
Relax, Take It Easy (Mika)
Took a right to the end of the line
Where no one ever goes.
Ended up on a broken train with nobody I know.
But the pain and the longings the same.
Where the dying
Now I’m lost and I’m screaming for help.
Relax, take it easy
For there is nothing that we can do.
Relax, take it easy
Blame it on me or blame it on you.
It’s as if I’m scared.
It’s as if I’m terrified.
It’s as if I scared.
It’s as if I’m playing with fire.
Scared.
It’s as if I’m terrified.
Are you scared?
Are we playing with fire?
Relax
There is an answer to the darkest times.
It’s clear we don’t understand but the last thing on my mind
Is to leave you.
I believe that we’re in this together.
Don’t scream – there are so many roads left.
Posted by
amra
at
6:02 PM
4
comments
Labels: BICHIGLEL
Friday, May 18, 2007
ORON DOOGUURAA HARSAN UU?

-Yu haigaav?
-Hair. Daanch haaguur ch haisan oldohgui yum.
-Oron dooguuraa harsan uu?
-Teneg yum uu chi?
-Yaalaa gej. Tend ch yostoi baihgui dee gesen sanaand oromgui gazar l orshdog yum gene lee hair gedeg chini...
Posted by
amra
at
5:32 PM
5
comments
Labels: BICHIGLEL
Thursday, May 17, 2007
Tuesday, May 15, 2007
10-HAN MINUTE

Neleed tom, 5 bedroomtei house yanzalj baigaa, manai company. O'noodor hiih ajil neeh baisangui. Eldev yum naash tsaash l baahan zo'oh shiv. Boss materialaa tatahaar busadtai yavaad o'gson. Bi house manaad u'ldsiim.
Tegeed hiih yumgui hashaan dotorhi zuleg deer hevteed o'gson, modnii su'udert. Gar ho'loo aldlaad tavan hoshuu bolood. Heremnuud mod damjin guildej, bor shuvuud end tend jirgene. O'or chimee u'gui.
Aan tiim. Neg zo'gii hamarnaas tun holgui ajil heregcheer du'ngeneseer o'ngorch bilee. Hehe. Yaagaad ch yum ter zo'gii hajuugaar nisehdee misheesen gej nadad sanagdsan. O'oriin erhgui nu'urend hariu misheel todorch baina lee tegsen chin. Zun boljee...
Nutgiinh shig tselmeg ho'h tengert sonin gaiham du'rstei u'uls ho'vorno. Yag bagad zuslan deer baigaa yum shig. Baishingiinhaa su'udert tseejin deeree nom tavichihsan ingeel u'ulsiig ajaad mo'roodood hevtdeg baij bilee.
Neeree u'ulseer damjin ochood zuslangiinhaa deer saatahsan. Baga balchir o'ortoo, geriinhendee, naiz nartaa dallaad l, tatatungaagaar yariltsaad l. Gevch tanih bolov uu ter hu'uhed, tom bolson o'oriigoo? Hehe.
Yamar idyllic, romantic baina aa neeree. Divaajind heseg zuur saataj baina uu daa. Setgel uujraad l, oyuun sanaa sergej gegeereed l. Biye ho'ngorood u'uls hu'rtel ho'oroh, du'uleh enuuhend met. Bu'h yumand bayrlaj, ineemseglemeer. Duulmaar.
Iim baidaltai olon tsag hevtsen ch yum shig, nissen ch yum shig. Getel yerdoo 10 minute l o'ngorson bailaa. Amidraliinhaa bu'h gegeen dursamjiig ergen sanaj eyereg tseneg avahad hangalttai baidgiim baina, 10-han minute. Bu'h yum u'zesgelentei, amidral gaihamshigtai, amidrah saihan!
Posted by
amra
at
10:42 PM
36
comments
Labels: BICHIGLEL
Monday, May 14, 2007
HARRRRRR! HARRRRRHH!

Ted ingej duugarna.
Harrrrrrr!
Harrrrrrhh! geel.
Hurts shu'dnuudee arzailgaal.
Zevuun.
Haranhuid nu'dnuud ni nogoonoor gyalalzaal.
Hovsdono.
Minii oriig ted toiron bu'chjee.
Bi ho'dolj chadahgui.
Orilj chadahgui.
Am hatchihsan.
Haa negteegees Era-giin "Ameno" duu
Neg sulran neg changaran egshiglene.
Ted udaan ingej zogsohgui ni medeej.
Udahgui dairna.
O'ngorchee. Utgagui u'hel.
Ednees aisan ch yum alga.
Esergu'utseh chadvarguidee l buhimdah yum.
Mash sonin yum bolson l doo.
Do'ngoj zuu'rmeglenguut shal tso'morson.
Bi ortoigoo ene podval ruu unasan.
Ene muusain harhnuudaar du'uren podval ruu.
Hamgiin o'odgui ni biye maani tushaal guitsetgehgui.
Ho'dlohgui. Ho'shchihson. Chaavaas gej.
Harrrrrr!
Harrrrrrhh!
Ziak. Dairah ni dee.
Oron deer! U'sreed! Garaad irlee!
Aaaaaaaaaaaaaaa!
Yoh...
Or podvald bish o'roondoo l baina.
Bi har darjee. Muuhai zu'ud.
Har ho'ls tsuvchihaj.
Zaza. Bosch us uuya. Am hatchihaj.
Hm. Do'ngoj 5 tsag.
Yaaj ergej untah ve. 1 l evgui orgiod baih chini.
Tegsnees "Zu'udnii tailal" unshdiimuu.
Oird ingej har darsangui. Yaasiim bol doo.
Zaza ergeed untii. Noir hanaagui.
Yuun nom erguuleh. Gehdee gerlee untraahgui ee.
Gereltei zu'ud zuudleh ch yum biluu...
Posted by
amra
at
8:18 PM
12
comments
Labels: BICHIGLEL
Wednesday, May 9, 2007
AMIDRALIIG HU'URNEN O'GUULEHUI

Amidraliig hu'urnen o'guulehui
O'gloo-Chas!!!
O'dor-Yas
Oroi-Tas...
Amidral.
Za-sss!
Zogsolt-Zolgolt
Zochin-Zovlon...
Zavhral-Zandral
Zasral-Zamhral...
Zavgui-Tsag
Zalhuu-Hog,
Za-sss!
3 mo'ch
Bi-Tachaal
Chi-Misheel
Dur-Der
Bi-Haluun
Chi-Dulaan
Ooh-Hnn
Bi-O'gson
Chi-Avsan
Bol-son.
11 sariin 28. 2006.
Posted by
amra
at
8:11 PM
9
comments
Labels: SHU'LEGLEL
Monday, May 7, 2007
POST SCRIPTUM
Ziak su'uliin 2 bichlegt P.S. mayagiin yum bichihgui bol bolohgui gej bodloo l doo.
Oird arhivaa jaahan uhaj to'nhon tsegtselsen uhaantai. Tegeed zarimaas ni blogtoo tavidiimuu geel. Hagas sogtuu bichsen gehed bas ch tsegtstei, tuhain uyeiin mood, naastriig ovoo tovoilgon gargaj chadsan ch yum shig sanagdsiim.
Tuhain uyedee hetsuu, barag l alcohol addicted bolohoo shahsan ch ergeed bodohod goyo ch yum shig, hehe.
1 iim...
Posted by
amra
at
1:15 PM
3
comments
Labels: BICHIGLEL
CHRISTMAS-SADNESS, LOVE-SADOMAZOHISM
Gadaa Christmas. Modnuud anivchina. O'ngo o'ngiin gerleer.
Tengert u'i tu'men narnuud-odnuud. Anivchina. Duudna. Dallana.
Bu'h delgu'ur haalttai. Bu'h hu'n gertee bayarlana.
Gudamj selu'uhen. Traffic u'gui. Agaar tsengeg.
Minii udgan mod. Heden nastaig bu'u med.
Hajuud ni hanilan urgasan modiig ni tairchihsan.
Hojuul deer ni bi suuna. End irelgui udaj.
Haa negtee 'Jingle bells' egshiglene.
Halaasnaasaa 3 shirheg Absolut gargav.
Tus bu'r ni 50 ml. ideenii deedtei.
Za bayar bolj baina daa, uuya.
Ehniihiig o'oriinhoo, 2 dahiig eh oron, 3 dahiig hu'n torolhtnii to'loo.
Poyehali. Pffffff. Zu'seel orj baina.
Daruulga-tamhia asaaya. Reactioniig hu'leeye.
Hair durlalig hamgiin gegeeleg o'vchin gedeg.
Hm. Hamgiin hetsu'u o'vchin gedgiig l mederch baina.
O'oriigoo tarchlaagaad l. Mazohism.
O'rooliig zovoogood l. Sadism.
Sayahan l jigu'ur urgan nisch baiv. Mash o'ndort.
Jigu'ur shataad o'ndroos unahad aihtar o'vdoh yum.
O'vdoltiin esreg gashuun undaa hereglej baina.
Em bolohoosoo hor bolohiig mednee. Hamaagui
Christmas uitgartai. Gunigtai.
Nam gu'm. Gadna ch, dotor ch.
Dahiad l 'Jingle bells'. Yarshigtai.
Hurdan duusaasai bu'h yum. Christmas ch, love ch.
12 sariin 27. 2006.
Posted by
amra
at
10:24 AM
18
comments
Labels: BICHIGLEL
Saturday, May 5, 2007
NOVEMBER RAIN

Boroo. Boroo shaagina.
Mod. Ter mod ruu ochiyo. Hurdan. Move! Move!
OK. Odoo tamhia asaana. Damn it! Norchloo.
Stop! Baijee. Ho'gjmoo asaa! November Rain deer avchir.
Anha. Bolj baina. Odoo tamhia asaa. Taivan. Bitgii salgal.
-Hola, amigo!
-Hola, hola!
Hognii mashinii latinos. Mendlelgui yahav.
OK. Za, aslaa. Sor, sain sor. Bas dahiad.
Odoo Budweiseraa ongoilgono. Pfshshsh!
Segsregdchihej. Hurdan balgalaach! OK.
...
Lalalala
11 sariin boroo. Ho'glorson navchis.
Hajuuhand dumpster. Laazaa hayanaa.
Dusluudad buuduulsan navchis unaad l.
Novsh bolson hend ch hereggui navchis.
Gutalnuud gishgelne. Duguinuud shalchiilgana.
Barag nu'tsgen mod. No'mor barag bolohgui.
Bi ch bas dusluudaad buuduulna.
Novsh bolson hend ch hereggui durak.
Setgel ho'ndii. Yu ch u'gui hoosorson.
Gal untarsan. Zu'rhend. U'ns. U'ns l uldsen.
...
Lalalala.
Laazaa haya. OK. Good.
Tamhia asaa. Dahiad 1 Budweiser.
Pretty good.
...
Hm. Gantshan nogoon navch.
Baij bolomgui. Hahaha.
Geneticiin aldaatai navch.
Chi bu'tehgui. Haramsaltai.
Altaar gyalbaj u'zelgui mo'hoh ni.
...
Lalalala.
'Cause nothin' lasts forever
And we both know hearts can change
And it's hard to hold a candle
In the cold November rain.
U'nen duulj baina. Guns'n'.
Ajilluul tolgoigoo. Orchuulj u'z. Davai.
Horvoo deer mo'nhiin yum gej uguig
Hairiin gal ch bas mohodgiig
Hoyulaa meddeg baisan ch
Huiten 11 sariin boroond
Hamgaalj chadahgui ni itgeliin do'liig.
Mart. Mart. Bu'sguig mart.
Duussan shuu dee hair. .
Odoo zo'vhon boroo.
Setgeld boroo. Zogsohgui.
Aliv balganaa dahiad 1.
...
Tu'unii du'r. Nulims.
Yaadag yum uil.
Boroog dalimduulaad.
Holilduulaad.
Dahiad l tu'unii du'r.
Archilgui ursga. Nulimsaa.
...
Lalalala.
Bosnoo. Boss ireh do'hoj baigaa.
Ajlaa hii. Yu ch duugaralgui.
Boss mederne. Yum helehgui.
Tsag yavj baina. 10.46.
Mart busguig. Martalgui mart.
Pu'uz norchloo. Zu'geer. Sain nor.
Tenger ru'u har. Nulims ugaagdana.
Yavnaa. Yavna shu'u. Go! Go.
Today.
Away.
Lalalala.
But lovers always come and lovers always go
An no one's really sure who's lettin' go today
Walking away.
11 sariin 24. 2006.
Posted by
amra
at
11:06 PM
10
comments
Labels: BICHIGLEL
MHM...

-Za sain uu?
-Mhm!
-Jaahan zavgui baigaa yum uu daa?
-Mhm.
-Bi chamd 1 yum helchih u'u?
-Mhmmm?
-Zaza. Bolii. Daraa helii.
-Mm-hm...
Sonin u'g shu'u ene Mhm gej. Ug ch gej dee avia. Am ni zavgui (bohi zajilsan, yum idsen, tamhi tatsan, scotchduulsan g.m.) hu'nii 'Tiim' gesen u'giig ilerhiildeg baisan yum shig baigaam ug ni bol.
Harin huvisliin yavtsad ene u'g (avia?) zo'vhon 'Tiim' gesen original utgaasaa haliad, daliigaad, bu'ur haduuraad davhichihsan gemeer.
Daa yalanguya bu'sguichuudiin Mhm-iin ard mash olon utga, symbol nuugddag bolchihson yumuudaa.
Zo'vhon mongol ch bish yamar ch u'ndestnii shingen hooloitnuudiin Mhm ih egzegtei, eedreetei.
Ene u'g-aviag yaaj, yamar o'ngoor gargaj (egshiglu'ulj) baigaag, mimic ni ene hoorond yaaj ajillaj baigaag, gar, ho'l, busad biyeiin heseg ni yaaj ho'dolj baigaag, nu'dnii, ho'msognii, uruulnii toglolt yaaj o'rnoj baigaag mash saitar ajiglaj medrehgui bol u'l oilgoltsold hu'reh ni enu'uhend, hehe.
Ehend bichsen dialogiig hamgiin engiin (eldev drama, tragedy enee tereegui) huvilbaraar avch uzii l dee.
-Za sain uu? gehed,
U'l yalig ineemsegleed yeldeg gemeer o'ngoor neeg ih tovch bish hernee urtiin duunii shkooloor bish Mhm! gehed ho'msog ni ho'dlohgui, nu'dnii harts ni taivan nairsag, uruulnii 2 zah u'l yalig deeshilsen, biyeiin bu'h heseg baisan bairandaa u'ldvel,
-Sain sain. Chamaar yutai ve? Orood irsen ni ovoo doo gesen utga garch baina.
-Jaahan zavgui baigaa yum uu daa? gehed,
Tolgoi ni hiij baigaa zuil ruugee chigleed ergevees ho'msog ni jaahan deeshee nisehed to'lov o'ngiin Mhm sonsdvol,
-Harin tiimee. Harj baina uu. Naiz ni ajild barigdchihaad l...geed orchuulj bolmoor.
Ziak tsaash yavii.
-Bi chamd 1 yum helchih uu? gehed,
Nu'dend ni u'l yalig och gyalalzaad, ho'msog ni o'mnohoos ovoo deeshee ho'orood, bu'h biyeeree o'or ruu chin temu'uleh shig bolood, neg chihee jaahan chamruu handuulan neleed udaan egshigleh baga saga ailgui ch gemeer o'ngiin Mhmmm? avia unaval,
-Hel l dee. Naiz ni sonsohiig husch baina shuu gesen utga garmoi.
-Zaza. Bolii. Daraa helii gehed,
Tolgoigoo gudailgan, ho'msog unasan ochgui hartsaar shirteed, bu'h biyeeree chamaas jaahan holdoh shig bolood, uruul ni u'l yalig jimiiltteigeer tasaldsan, neleed tod Mm-hm...u'usvel,
-Ee, o'odgui shd. Helchihgui gesen u'g baij boloh.
Hehe. Ene hu'uhnuud uu? Bo'on onisogo. Heleh u'g (avia)-uud ni ch gesen.
Gehdee ene onisoguud l horvoog chimhiimdaa gej. Sonin zolignuud shd, hehe.
Posted by
amra
at
2:28 PM
21
comments
Labels: BICHIGLEL
Thursday, May 3, 2007
O'ROOSON GUTALTAI BADARCHIN BA DOHIO

Ziak hos savaa bariagui l bolohoos badarchin lugaa u'ugeer tu'ugeer jaal tenej hos gutlaa ovoo ho'orhon eleeh shiv, hed honogiin tursh.
Horvoo delhii ch hurdan ergehiimaa u'neheer, hehe. Ter ergu'ulegt tolgoiniihoo hamgiin deed tsegt urgadag u'sneesee ehsuuleed ho'lniihoo dund huruunii shamshiisan hums hu'rtlee ter chigtee shumbaad orchdiimdaa.
Heseg zuur tolgoigoo ergetlee ergeldlee olnii ter ih ergu'uleg dund. Har, shar, tsagaan, saaral geed o'chnoon o'ngotei, yeso'n busiin homo sapiensuudiin dund orood l yavchihsan. Yaadgiim.
Sanaatai, sanaandgui, end ch, tend ch taniltsaad l, yariltsaad l, hariltsan ineegeel, yum hum uugaal, zarimtai ni bu'jigleel...
Tolgoi joohon ergejeenlee. Gehdee gaigui, hehe. Yavaad l baisan. Tolgoigoo aldaagui.
Geriin muhraa u'nencheer sahij baisan baagii bi beer yuund hatguulsiim baigaam, uyaanaasaa alduursan mori shig l heseg davhisoon davhisan.
Zam zuuriin taniluudiinhaa hayag, utas, e-mail geh metiig ergeed harahad ene chin hen ni bilee chih shig budilj baihiim ehneesee. Ihenhtei ni medeej dahij haritsahgui l baih. Zarimtai ni harin ergej holbogdoh, uulzah ch baij magad. Zarim ni nad ruu ergeed holbogdoh biz. Amidral iim hoino.
Gol ni mash ih erch hu'ch, tseneg avlaa l daa ene zambaraagui ayallaas. Medeej ayanii bogts amsraa hu'rtel du'ursen. Shine medremj, sanaa geed l. Dahiad ovoo udaan gertee bu'gehed siihgui dee neeree. Suugaal baina.
Harin o'oriigoo o'rooson gutal gevel no'goo o'roosniigoo olsongui gehu'udee. Yaag tag ter zohitsoh arzmeer, on'go, style, elegdliin coefficient o'or yu bilee taarsan ni ter bum bujignasan dotor 'niad'. Gehdee goyo baisoon.
Bodloo l doo. Ug ni ter olnii dund negniih ni tolgoi deer ch yum uu haa negtee dohio anivchij baival zu'geer yum uu gej. 'Bi chinii hos oo!!!' gej ulaanaar anivchaad l, ain?
Tegeed l bi ter dohiotoi bu'sgui deer shuud ochood l, taniltsaad l, ain? Medeej minii haa negtee bas l dohio asna shuu dee. Tanigdahaar, hehe.
Hm. Tegvel ch amar l baih. Gehdee amtgui. Dursamj geheer yamar yum bolj huvirah ve neereen.
Chinii dohio tend baisan, bi dohiogoo asaagaal ochson chihshig. Tu'rgen tuslamj, tsagdaagiin 2 mashin yum uu haashaa yum, hehe. U'nen gunig ain? Hehe. Zaza bolii. Yu bicheed baina aa...
Ergu'ulgiin effect garaagui baihad araas ni ergetsuulj baigaa uhaantai yum uu daa.
Netiigee sanaj. Virtual amidraldaa ergeed shumbah bas goyo baina shuu. Neeg ih dotno tso'orom...
Posted by
amra
at
7:01 PM
16
comments
Labels: BICHIGLEL
Friday, April 20, 2007
VIRGINIAGIIN JIHU'USEM SALHITAI SHONO
Neg dehiin oroi muuhai seruuhen, shuurgatai bailaa, Virginiad. Ene mujid huviin shaltgaanaar ireed bailaa l daa ter o'dor. Negen moteld buusiim.
Mashingui, galt tergeer irseniig heleh uu, zorison hergee bu'teechiheed motel ruugaa butsah geed neleed daarah shinjtei zamiin hajuud zogson taxi cab barih getel 2-3 hu'ngui cab zogsolgui o'ngorood yavchihsan. Gaihsan gej. Gar o'rgonguut l uraldah ni holgui irdeg cabuudiin jolooch nar yu bolchihoov geed.
Tegj tegj ashgui 1 cab zogsoodhov. Har no'hor baina, jolooch ni. Hellee, beerch yadaj baihad chinii o'mno o'ngorson neleed heden cab zogssongui gej. Mani hu'n nad ruu harsnaa uchirgui ineevhiileed: "Medee u'zdeggui yum uu. Virginia Tech ih surguuliin campust Asian guy 32 hu'n buudaj alchihaad baihad chin. Chi yer ni ih sejigtei Asian zaluu baina shd, harvaas. Taxichid bolgoomjloh ni oilgomjtoi. Pam-pam geed buudchih ch yum biluu geed. Hehe. Zaza nargia shuu. Haa hu'rhiim" gedeg baigaa.
Neeree tiim! End tendgui o'dorjin TV-eer 1 tiim yum garaad baisan shuu dee. Damn gej. Mo'n ch tsagaa olj Virginiag zorij dee.
Moteld ochij o'roondoo orood TV asaahad o'nooh l allaga garch baina, barag suvag bolgonoor. Shu'rshuurt orongoo o'ngorch bui o'driin talaar ergetsuulen bodson, cassette butsaadag shig erguulj ehnees ni "haraad" l. Uulzsan, yamar 1 baidlaar hariltsan hu'muus bu'gd nadtai 1 l ho'ndii, bolgoomjilson, zarim ni bu'r buhimdangui baisan ch yum shig.
Sanaa dagaj baigaam bolov uu? Yag tuhain mo'chid bi tegj anzaaraagui shd. Odoo l solongos zaluugiin uildsen allagatai contextend oruulaad tegj sanav uu? Iimerhuu yum bodon baij bi ter jihu'usem salhitai sho'no untaj bilee.
USA-iin taivan tsagiin tu'uhen deh hamgiin tom, aimshigt allaga bolson od'or honog honogoor holdsoor. Hu'muus nadtai o'mnohoosoo o'oroor haritsaad baigaa yum shig setgegdel ulam bu'r bu'dgerseer.
Choi Seung-Hui bid 2 hoyoulaa Asian, so what? Usama bin Laden, minii tanil pizza zo'ogch Ali 2 hoyoulaa huuz sahaltai muslim. Teglee geed ter 2-iig adiltgaj bolohgui ni oilgomjtoi. Gehdee l Ali evgui haragdanaa, o'mdniihoo harmaand garaa hiigeed alhah ni bo'mbog teslehdee siihgui gemeer, hehe.
Gadnahi to'rhoor ni hu'muusiig adiltgaj to'sooloh ni subjective l dee. Gehdee tiim to'soolol yalanguya genetiin tsochir uil yavdliin daraa hend ch gesen tordog gemeer. Tiim to'soolliin "bai" bolno gedeg, aayaa, hu'seed baih ed ch bish yum aa.
Posted by
amra
at
7:09 PM
15
comments
Labels: BICHIGLEL
Saturday, April 14, 2007
COFFEE AND CIGARETTES
Jim Jarmushiin "Coffee and Cigarettes" cult kinonii tuhai bichih gesengui end. Zu'geer l ajil deeree o'dor bu'r bish ch gesen u'ye u'ye Starbucksiin coffee uudgiim. Uungaa Malboro Lights uushigladgiim. Coffeenoos uur, tamhinaas utaa garaal neeh tiim mysterious orchin burdeed ch baih shig boldiim.
Starbucksiin coffeenii tsaasan ayagan deer The Way I See It geed yanz bu'riin hu'muusiin bodroloos ishlesen baidag daa. Ishleliig unshaad , coffeegoo balgaad , tamhia tataad ,baidag arisaa 2 homsogniihoo uulzvar deer tohchihood bodnoo. Ih yum bodno. Eldveer ergetsu'ulne. Yariltsana. Dotood hu'nteigee...
O'noodor coffeenii ayagan deer 203 dugaartai ishlel bailaa. Brasiliin lut zohiolch Paulo Coelhogiin (O'nooh aldart Alchemist romaniig zohiogch) bichsen quote-d ingej bichjee.
"Hu'sel mo'roodloo yamagt sanaj tu'unii to'loo temts. Chi amidralaas yuu hu'sch buigaa medeh yostoi. Hu'sel mo'roodliig bu'teshgui bolgogch yerdoo gantshan hu'chin zuil bii. Ter bol aldahaas aih yavdal. O'oriin zamnal, hu'sel mo'roodloo hezee ch bu'u mart. Chimeeguihen zu'rh setgel chin chig gargan chamaig ho'tlono. Odoo harin duugaa ayad. Hu'sch mo'roodoh bolomj bol amidraliig amttai bolgodog bal buram ni yum. Huvi tavilangiin zolios, esvel yamar 1 chuhal zu'iliin toloo temtsegch bolohiin ali 1-iig l chi songoh bolomjtoi".
Oligtoi baina uu, oliggui baina uu ingej l horvu'ullee. Original quote harin iim yum: "Remember your dreams and fight for them. You must know what you want from life. There is just one thing that makes your dream become impossible: the fear of failure. Never forget your Personal Legend. Never forget your dreams. Your silent heart will guide you. Be silent now. It is the possibility of a dream that makes life interesting. You can choose between being a victim of destiny or an adventurer who is fighting for something important."
U'nen helj, goyo helj Brasil baagii. Gehdee hu'sel moroodol bus hu'sel mo'roodluud baival yaahiim? Bu'gdiinh ni to'loo temtseed hu'chee taramduulaad yalagdal hu'leeh bus uu? Mono bus multi hu'sel mo'roodold chig zaah geed helgui zu'rh setgel erguiteed bu'r tag bolchihvol yaana? Huvi tavilangiin zolios boloh bus uu? Temtssen hernee?
Tegeheer ali negiig ni songoh hereg garna, busdiig ni zoligt gargaad. Zoligt gargahgui gehleer o'oroo zolios bolchih geed hetsuu, hehe.
Yaadgiim bu'h hu'sel mo'roodliinhoo to'loo temtsenee, huvi tavilangiin zolios bolohoo harnaa Coelho guai, hehe. Hu'seldee hu'rehgui baij medne. Gehdee tu'und temuulj temtseh ni amidraliig utga uchirtai bolgood bal buram ni bolood dajgui shd bas.
Hehe ingeel hachin hachin yum bodool ajildaa garsan o'noodor bol. Ajlaa sain hiisen. House-iin hana budsan. Zohih ho'lsoo ch avsan. Tu'ugeeree zohih yum aa ch avsan. Hu'sel mo'roodoliinhoo to'loo temtseh zarim zevsgee bazaasan, hehe.
Amidral u'reljilj baina. Temtsel ch, huvi tavilan ch o'rnosoor, urssaar.
Negdehed dahiad coffee uuna. Yamar 1 ishlel ayagan deer ni baij l baigaa. Dugaar ted geed. Uuna, tamhia asaana, unshina, bodno, ajillana, amidrana...
Posted by
amra
at
11:50 PM
5
comments
Labels: BICHIGLEL
Wednesday, April 11, 2007
HAVRIIN SAVLAGAA
Havriin tenger haa ch yalgaagui togtvorgui yum aa. Tu'uniig dagaad setgel ch bas oilgomjgui, yeronhiidoo tengeriin ayasaar. Tenger tavguitehed setgel dagaad 1 l bu'udger. Neeg ih saihan tselmehed mo'n l duuraij uchirgui bayasahiig ni yaana bas, hehe.
Chuham ene ulirald setgeliin savlagaanii amplitude hamgiin deed tsegtee hurdeg gemeer. Argaguishd, tenger olon aash gargaj, temperaturaa deesh doosh duraaraa savlaad baihad.
Za tegeed o'vliig davah gej biye mahbodi erch huchee aldan tamirdaj, o'nooh avitaminoz, vitaminii dutagdald orood helee gargachihdag ni setgeliig tavguituulj, hyamruulahad "dem" boldog biz. Mal hu'rtel havriin nogoonii u'nert sulidaad sogtuu yum shig bolchihdog gene lee. Ted ch gesen ho'orhiis gomdoj, bayarlah ni bas l hurdan boldog bailgui dee teru'uhen tendee, hehe.
Neeg ih dimedrol uuchihsan yum shig l jinguidliin baidaltai, reaction udaashirtsan, balai hu'nd zovhitoi go'liison baagii l yavahiim oird. Eruugee barag multartal evsheegeel, saihan...
Noir, noir, noir. O'dor ch sho'no ch haalga balbana.
Hm. Deer ni micro yumand macro gomdoj, esvel bayarlahiig ni ee, balai. Za ter ch yaahav. Havriig anh udaa ugtaagui ch, ugtah bolgondoo gaihah yum. Dahiad l shineer neej, bishreh yum. Sonin.
Bu'sguichuud huvtsaa nimgeleheeree yamar ch saihan haraad baimaar boldgiim. Neeh goyo zo'olhon ineemsegleh ni yamar ch uyarmaar yum. Bu'gdiig ni hairlamaar...
Cherrygiin butnuud end tend 1 medehed l zo'olhon yagaan o'ngoor "budagdaad" l. O'ngo o'ngiin tsetsegs delbeelj, baigali delhii goyoliin daashinzaa o'msood 1 l tsemtsger. Bu'gdiig ni zurmaar...
Goyo...
Hm. Havriin syndrom doo ene. Gev genet yum bichmeergui bolchihloo. Gadaa boroo orsiim boluu, hehe. Aash ni oldohoo baisoon setgeliin mini.
Zovhi hu'nderch baina deer ni. Tu'r off shuu.
Posted by
amra
at
8:30 PM
4
comments
Labels: BICHIGLEL
Tuesday, April 3, 2007
IH YUM U'ZSEN HOS (u'rgeljlel)

Ziak. Ug ni ene u'rgeljleliig 3-r sariin 30-nd bichne gej bodsiim. Uchir ni 154 jiliin tertee yag ene o'dor Hollandiin baharhal Vincent Van Gogh to'rson gej baigaa. Gevch tsag hugatsaa nadad zavdal o'golgui 30-nii o'driig hediine zalgichihaj damn gej. Gehdee bichne ee, o'ngorson boroonii araas tsuv no'morch baigaad, yadgiim.
Biir, budag horshuulj yavahdaa shu'tdeg bailaa shd ene baagiig. Evgui gar. U'nen evgui. O'nooh hamgiin u'netei hos gutliig bu'teegch ni ene Vincent agaa shu'u dee.
Halit ajvaas u'nen goo zuigui, haish yaish, haltar bultar, tovchdoo muuhai baigaa biz, ter zurag (o'mnoh blog deer bui)?
Tegvel jishee ni Giorgio Aramanigiin hos gutliig go'lchiitel zurj bolno l doo. Eldev goyo tsetseg, navch, toli ene ter tavij, altan ogtloltsliin zarchmaar su'rtei composition zohiogood. "Paa, yamar goyo, yag bodit yum shig zuraa ve. Yaasan dogi zohiomj ve" gej duu aldtal. Teglee geed demjeed demjeed tiim zurag "ami orohgui".
Harin Holland agaagiin zursan hos bajiink nadad amid yum shig haragddiim. Yag hu'n shig zurh, setgel, dotor hu'n(dotor bajiink gehiimuu haashaa yum)ene tertei. Ho'dlood ch baih shig. 1 yum heleh geed ch baih shig...
Hehe, namaig 6-r palatnii yoyotoi o'vchton gej bitgii bodooroi. Bi gutal, oimstoi yaridaggui, Rombu garigtai holboo togtoon to'riin u'zmercheer zalagdah chadvargui. Zugeer l urlagt durtai, zarimdaa dontoi ch gej todorhoilj bolohoor negen baih.
Minii bodloor ene Holland eriin du'rselsen object bu'hen ho'dolgoontei, dotroo asar ih erch hu'ch, drama, bu'r tragedy aguulsan yum shig sanagddag.
Iim visual effect u'usgehed medeej zohiomj, o'ngonii zohitsoldoo ih u'uregtei. Gehdee Vincentiin ho'dolgoont mazok (budagtai biirnii tavilt, tu'rhelt gehuudee) l tu'unii zurguudiig amiluuldag gol buruutan geltei. Nimgen, zuzaan, ho'ndlon, bosoo, o'rgon, nariin tu'unii mazokuud zurguudiig ni u'nen amiluulnaa, damn gej.
Ene navsaisan hos bajiink gehed l... Neeg ih yum u'zsen, mash ih shanalsan, tso'horson, yadarsan hernee hen ch medehgui yamar negen nuutslag zu'liig zoriood hediid ch zamd garahad belen met.
U'nendee Van Gogh guai o'oriinhoo ho'rgiig hos gutlaaraa orluulaad bu'teesiim bish uu.
Ene baagii 37 naslahdaa u'zeegui yum hovor. Muuhai gamgui edelsen baigaam etseg ehees zayasan ami biyee.
20-hon nasandaa l uran zurag hudalddag companid ovoo gaigui manager bolj bur to'rolh Hollandaasaa garan London, Parist tomilogdon amidral ni gej bo'on gerel gegee.
Gevch taivan, tsatgalan amidral tu'und denduu uitgartai sanagdsiim bailgui ireedu'itei ajlaasaa garaad dund surguuliin bagsh, bu'r lam bolj ch u'zsen.
Yaduu uurhaichdiin dund lam baihdaa o'oroo o'lsson ch baidag hool hu'nsee uurhaichdiin o'lon zelmuun huuhduuded o'gsoor biyee neleed tamirduulsan gej baigaa. Burhanii nom hichneen unshaad ch yaduu uurhaichdad tus bolohguig oilgoson Vincent lam bolj buyan u'ildeh mo'roodloosoo bu'r moson tatgalzjee.
Ter uyees l yamar ch ajilgui, mo'ngogui tu'und ah Teo ni bainga mo'ngoor tusalj bu'telgui Vincentiin zuraach boloh mo'roodliig tetgedeg baij. Gevch Vincent o'chnoon olon zurag zursan ch tu'uniigee borluulj amia avaad yavj chadalgui l chad hiisen dee.
Oligtoi hool hu'ns, huvtsas hunar avahiinhaa orond ahiinhaa sponcorloson barag bu'h mo'ngiig uran zuragt l zartsuulna. Baabaa zurguudiig ni hen ch avahgui gedgiig medseer baij.
Za hair durlaliin talbart ene no'hor bu'r ch tag. Bu'h durlaliin tu'uh ni emgeneltei. Oiriin hamaatniihaa ohind durlahad, hariu durlasan o'nooh ni gerleh negent bolomjgui bolohoor hor uuj amia horlohoo shahsan. Aan bas o'chnoon hu'uhedtei biyee u'nelegch hu'uhentei 1 gert orj, bu'r gerlene gej ger orniihniigoo aihtar shookond oruulsan gene lee.
Etsest ni galzuu o'vchin tusch chihee o'oriin garaaraa tairch hayasan. Tegeed 37-nii jildee o'oriigoo buudaj tengert halisan daa.
Yahav o'oriinh ni l songoson zam. Manageree hiigeed baga bagaar ho'rongot amidrald shat ahiad tu'undee bayasaad yavj bolohoor l baisan. Ter daraagiin alham bu'r ni barag todorhoi amidral geechiin zurgiig dagaagui, so'rson. Tegeed shatsan. Shataj amidarsan. Ih hurdan shataasan o'oriigoo.
Tu'uniig jigshij, shoolj, doromjilj, u'l oilgoj baisan bu'hniig ter ignoreddog baisan ni medeej. Hen ch, yu ch tu'uniig zorison hergees ni holduulj hu'chreegui.
Shataj amidragchdiin tod jishee dee ene Holland er bol. Odoo manai Choinom, Anudari ene etr bas tednii egneeniih yum uu daa. Shataj amidragchid alivaag bu'r tultal ni deed tsegt ni hu'rgehiig ermelzej, hutganii ir ni deeguur yavah hoobiitoi. Tegeed hiih gej, medeh gej ermelzsen zu'ildee heterhii ert hu'rvel mission ni duussan geed o'orsdiigoo hair nairgui ustgagchid gemeer.
Sod uran bu'teelchid golduu hutganii iren deeguur yavdag taltai. Aihtar ir l dee ter ni. Oyuniihaa buur deed tsegiin, solioroltoi hilleh ter irmeg deeguur alhalaad l...
Ted niigmeesee, orchin tsagaasaa tu'ruulegsed. Teed l to'rchdiim bailgui dee tsaanaasaa. Tednii suu bilgiig hojmiin uyeiinhen ni l oilgoj uneldeg bichigdeegui huuli ene horvood uilchleed baidag ni bas hachin.
Zaza, ingeed sarampai hos gutlaaraa o'oriin tsag uyeesee hol tasarch alhsan galzuu Holland zuraach, Vincent agaagiin mendelsnii o'dort zoriulj bichsen ev havgui, "galzuu hu'niih" shig temdeglelee tseglii. tseg
P.S. Aan tiim. Deer baigaa zurgiin ner "Hutganii iren deeguur har hurdaaraa"
Posted by
amra
at
9:58 PM
7
comments
Labels: BICHIGLEL
Saturday, March 24, 2007
IH YUM U'ZSEN HOS

Hos... Durlalt, yanag, u'nench, sexy enee teree hosiin tuhai, er, em 2-iin eldev yavdlyn tuhai end o'guulne gej bodson bol Ta tom enduurch, tasarhai tashaarchee.
Delhiid hamgiin u'netei hos gutliin tuhai l o'guuldeg yum uu gesiim. Gehdee Haute Couture-iin chamin gutal bish, no'goo yu bilee aihtar nertei firmuudiin design saitai gutal bish shuu. Tedgeerees yer busiin eznee dagaad end tendgui bederch ih yum uzsen sarampai hos gutal haritsuulahiin argagui u'netei.
Ene hos gutal ezniihee baruun, zu'un ho'lond oshigluulen neg negneesee hezee ch holdolgui u'rgelj hamtdaa urt ch zam tuulsan, ih ch yumny gerch bolson. Tegeed etsestee aviyaslag ezniihee nu'dend o'rton urlagiin buteel bolon monhorson bas ch gej 'aztai'.
Bi sain medehgui. Gehdee uran zurgiin gol object bolon du'rlegdsen hos gutal ene horvoo deer o'or baihgui bolov uu. Za bailaa gehed ene zurag shig heden saya nogoonii u'ne yaalaa ch hu'rehgui.
(Za yostoi uuchlaarai. Ajil garlaa. Daraa u'rgeljluulnee)
Posted by
amra
at
7:17 PM
2
comments
Labels: BICHIGLEL
Tuesday, March 13, 2007
SURREALISTIC ZUUD

Ziak haniadtai hiisen tulaand bagahan hemjeenii zuurdiin yalagdal huleen hevtej buigaa ashiglan nahin 1 amramgl-ii.
Saya aspirindaad heseg zuur zuurmeglesen chin unen zambaraagui surrealistic zuud zuudeldiimdaa. Mongol ulgeriin baatruud thriller kinoniihontoi uzeltseed ch baih shig. Dunduur ni Spyderman duuleed l, nadaas irj ali ni sain taliinh ve geed zovlogoo avaad l. Bi odoo Napoleon yum uu haashaa yum, sunadag durangaar Sumber uulan deerees teer doorhi tulaaniig ajiglaad l, hehe.
Bushuu yag dureeree baina lee ter dund. Harry Pottertoi mor zeregtseed heden hari garigiin hachin biyetuudtei baildaj haragdsan. Ug ni ulgert sain baatruud yaldag daa. Tegsen ene zuudend 1 l bish ee. Manai taliinhan yeronhiidoo diildeh geed ch baih shig.
Yadaj baihad Spyderman hurtel anduurch oorsdiinhniigoo budaa bolgochih geed. Araas ni hooloigoo sootol mon ch ih orilson sanagdana, anduuraad baina aa gej. Chih jaahan hatuu yum baina lee hoorhii. Ug ni amihandaa tuslah geed ih hicheesen.
Daanch urid odor ni arhi uugaad shartsan gemeer, baishiigeed l 2 garaa T useg bolgood (sagsniihan time avdag shig) guisan nudeer shirtene. Hureed ir gehed helee gargachihsan amitan baidgaaraa aihlaad l niseed irne. Tegeed mangar tom dombonoos airag zalgilaad, orovdoltei. Minii helsniig oilgoj baigaa yum uu buu med, yamar ch gesen tolgoigoo dohiod l, tegeed airgaa taavaaraa bish, ih yaaruu sandruu uugaad l...
Zuudnii final hesgiig yaagaad ch yum mash tod sanah yum. Asashoryu ter zambaraagui tulaanii dund heevneg suuchihsan nogoo muuhai hartsaa iish tiish haayaa 1 chuluudah ni bahdam, daisnii hen ch gesen surdmeer.
Tegsen chin muu nisdeg choogii (angel yaav ch bish, navsaisan huvtastai chotgor shig l evgui baagii baisan) ih avargiin maani nyambailan zassan usnees ni tatdiimdaa.
Ter us ni yamar ch urt yum. Barag 3 metr hurmeer haragdsan. Choogii ch ter ih ustei zuuraldahaas zalhsan uu, niseed alga bolson. Harin ih avarga namirsan urtaa geech usen dundaasaa geenet muuhai evgui bargil hooloigoor Waaaaaa geed uilsan...
Bi ch ternees bolj tsochood serchihsen. Har hols tsuvchihsan, hehe. Tegtlee aimshgiin bish hernee setgeld tugshuurtei, evgui zuud. Ih avarga maani uilaad baihdaa yaahav dee.
Gehdee zuudend yum muugaar ergej baihad, amidral deer harin buh yum sanasnaar butej, hozroor bol tuuz ergedeg baij ch boloh. Neereen muu buhen zuudend uldej, sain buhen amidral deer biyelj baidag bol aimshgiin zuudiig olon angit kino shig tasraltgui uzsen ch yer ni yadiim, hehe.
Zaza, biye sulraad tolgoi ergeed 1 l evgui. Setgelgee ch ih naive, genen, jiriin bish zavsriin zuurangi baidald baih shig, hehe. Untlaa. Biyee amraaya. Tarhia tur untraaya. Yamar ch zuud zuudelsen, duurch.
Untahaasaa omno harin oroold bolon oortoo zovhon sain saihniig husii. Asashoryud ch gesen. Tsag naashilj, haniad tsaashilj, havar irlee!
Posted by
amra
at
7:56 PM
4
comments
Labels: BICHIGLEL
Thursday, March 8, 2007
5 surgamj
Ziak 5 surgamj hehe. Netees tatlaa.
1. - First Important Lesson - Cleaning Lady.During my second month of college, our professor gave us a pop quiz. I was a conscientious student and had breezed through the questions until I read the last one: "What is the first name of the woman who cleans the school?"Surely this was some kind of joke. I had seen the cleaning woman several times. She was tall, dark-haired and in her 50s, but how would I know her name? I handed in my paper, leaving the last question blank.Just before class ended, one student asked if the last question would count toward our quiz grade."Absolutely," said the professor. "In your careers, you will meet many people. All are significant. They deserve your attention and care, even if all you do is smile and say "hello." I've never forgotten that lesson. I also learned her name was Dorothy. 2. - Second Important Lesson - Pickup in the Rain One night, at 11:30 p.m., an older African American woman was standing on the side of an Alabama highway trying to endure a lashing rainstorm. Her car had broken down andshe desperately needed a ride. Soaking wet, she decided to flag down the next car. A young white man stopped to help her, generally unheard of in those conflict-filled 1960s.The man took her to safety, helped her get assistance and put her into a taxicab. She seemed to be in a big hurry, but wrote down his address and thanked him. Seven days went by and a knock came on the man's door.To his surprise, a giant console colour TV was delivered to his home. A special note was attached. It read: "Thank you so much for assisting me on the highway the other night. The rain drenched not only my clothes, but also my spirits. Then you came along. Because of you, I was able to make it to my dying husband's bedside just before he passed away... God bless you for helping me and unselfishly serving others." Sincerely, Mrs. Nat King Cole. 3 - Third Important Lesson - Always remember those who serve. In the days when an ice cream sundae cost much less, a 10-year-old boy entered a hotel coffee shop and sat at a table. A waitress put a glass of water in front of him. "How much is an ice cream sundae?" he asked."Fifty cents," replied the waitress.The little boy pulled is hand out of his pocket and studied the coins in it."Well, how much is a plain dish of ice cream?" he inquired. By now more people were waiting for a table and the waitress was growing impatient."Thirty-five cents," she brusquely replied. The little boy again counted his coins. "I'll have the plain ice cream," he said. The waitress brought the ice cream, put the bill on the table and walked away. The boy finished the ice cream, paid the cashier and left.When the waitress came back, she began to cry as she wiped down the table. There, placed neatly beside the empty dish, were two nickels and five pennies (15 cents).You see, he couldn't have the sundae, because he had to have enough left to leave her a tip. 4 - Fourth Important Lesson. - The obstacle in Our Path. In ancient times, a King had a boulder placed on a roadway.Then he hid himself and watched to see if anyone would remove the huge rock. Some of the king's wealthiest merchants and courtiers came by and simply walked around it. Many loudly blamed the King for not keeping the roads clear, but none did anything about getting the stone out of the way.Then a peasant came along carrying a load of vegetables.Upon approaching the boulder, the peasant laid down his burden and tried to move the stone to the side of the road. After much pushing and straining, he finally succeeded.After the peasant picked up his load of vegetables, he noticed a purse lying in the road where the boulder had been. The purse contained many gold coins and a note from the King indicating that the gold was for the person who removed the boulder from the roadway. The peasant learned what many of us never understand! Every obstacle presents an opportunity to improve our condition. 5 - Fifth Important Lesson - Giving When it Counts... Many years ago, when I worked as a volunteer at a hospital, I got to know a little girl named Liz who was suffering from a rare and serious disease. Her only chance of recovery appeared to be a blood transfusion from her 5-year old brother, who had miraculously survived the same disease and had developed the antibodies needed to combat the illness. The doctor explained the situation to her little brother, and asked the little boy if he would be willing to give his blood to his sister. I saw him hesitate for only a moment before taking a deep breath and saying, "Yes I'll do it, if it will save her." As the transfusion progressed, he lay in bed next to his sister and smiled, as we all did, seeing the colour returning to her cheeks. Then his face grew pale and his smile faded.He looked up at the doctor and asked with a trembling voice, "Will I start to die right away?" Being young, the little boy had misunderstood the doctor; he thought he was going to have to give his sister all of his blood in order to save her. Now you have 2 choices.1. Delete this email, or2. Forward it to people you care about. I hope that you will choose No. 2 and remember...... "Work like you don't need the money,love like you've never been hurt, and dance like you do when nobody's watching."
Posted by
amra
at
4:49 AM
3
comments
Labels: BICHIGLEL
Saturday, March 3, 2007
AND THE OSCAR GOES TO...

Sahiusan tengeriin hot Los Angeles-iin Kodak theatre. Amerikiin nogoo eregt baidag ene theatre-iin bosgoor bi alhaj haraahan amjaagui. Zav alga. Harin 'zav ihtei' kino urlagiin tomchuud ongorson jiliin ololt amjiltaa dugneh gej ene tanhimd tsuglaraad neg ih udaagui baih shiv.
79 deh udaagiin Oscar-iin udesht tasarhai leader ugui, huch tentsuu orsoldoon baisan ni intrigue mayagiin yum uusgej, minii sonirhliig hurtel tatan delgetsnii omno hadah shahsan daa, hehe.
Ziak. Cowboy Clint Eastwood uu, 'mafiozi' Martin Scorsese yu? Ene tulaand bi Martin Scorsesegiin tald baliashgalsan. Yaahav dee, monhiin cowboy agaa altadsan barimliig zondoo l avsan, getel hoorhii gandan buurshgui Scorsese 8(!) udaa shildeg nairuulagchaar ner devshsen ch Oscar-iig neg ch gardalgui odii hursen.
Hoyor jiliin omno yu bolloo doo. Scorsese 'Aviator', Eastwood 'Saya dollariin busgui' kinogoo soison. Amerikiin kinoacademiin 5000 gishuun Scorseseg
eeljit udaagaa ignoredoj cowboy ovgon Oscar-iig nahin shuursen.
Ene uil yavdlaas mon l 2 jiliin omno Scorsesegiin 'New Yorkiin deeremchid'( Gangs of New York) 10 nomination-d devsheed neg ch barimalgui uldsen. Yer ni kinoacademiinhan bugd Scorsesed allergytai yum bish beez gesen har ch olon hund tordog baisan biz.
Hehe. Er hun 7 dordoj 8 sehdeg gedeg dee manaihan. Scorsese harin 8 userch, 9 deh deeree od shuurdeg adtai er ajguu (bi neeree ertnii ajguu ugiig hurtel ashiglahiimaa ayaa!) Ali ert l Oscar avah humuusiin neg bol ene nohor shd ug ni.
Tuunii nairuulsan 'Odogsod' (The Departed) kino tun chambai. Hoyor bagiin naiziin tuhai oguldeg dee, uzsen humuus medne. Neg ni mafiagiin tsagdaa nariin dundahi turshuul, nogoo ni esregeer, tsagdaa naraas mafia dotor shurguulsan tagnuulch.
Scorsese Oscariin barimal gardahdaa neg ug helsen. Hooye, ta nar naad dugtuigaa neehdee sain harsan beez, anduuraagui beez geel, hehe. Scorsese ene udesh triumph gej yu bolohiig medreh shig bolson baih doo.
'Odogsod' 5 nomination-d ner devsheed 4 Oscar hurtsen.
Eastwoodiin kino ch mon davgui. Ner ni 'Iwojimaagaas irsen zahidluud'(Letters from Iwojima). Delhiin II dainii negen ergeltiin mochlog bolson Iwojimagiin tulaanii uyeer Naran ulsiin tald yu bolj baisan tuhai ih
sonin ontsgoos harj oguulsen buteel. (kinoshuumjlegch shig avch baina shuu, hehe). Iwojimagiin tulaldaand USA 7 myanga, Yapon 20 myangan tsergee aldsan yum gene lee.
Brad Pitt togloson 'Babel' jinhene shoroo umhev ene udsheer. Ug ni yostoi kino shig kino. Ih sonin, ovormots hiitstei. Bod doo. Hoorondoo mash ih contrasttai duruud garna. Biilegjuu USA-iin hos, Marocco-iin yaduu malchin, Yaponii helgui, dulii suragch ohin geed l.
Tednii hoorond yamar neg holboo baihgui. Gevch ted nart neg l ijil zuil ajiglagdana. Humuusiin hoorondiin hariltsaa gedeg yamar amargui, ah duu, ehner nohor, aav ohin, ezen ajiltan neg negnee oilgoh yamar hetsuu ve? Uuniig l todruulan haruulsan kino.
Haramsaltai ni 7 nomination-d ner devshsen ene kino daruuhaan gants barimal hurtsen.
Zaza. Bugd l uzee biz dee, uzeegui yum gehed duulaa bailgui Oscariin udshiin talaar. Tegehleer nurshaad yu gehev. Ingesgeed zogsii.
Nodnin jil Byambasuren gej Mongol busgui Leonardo di Capriogoos Oscar gardahaa shahsan shuu bas ch gej. Setgel dogdlood l uzeed suuj bailaa.
Tegvel udahgui yamar neg nomination-d 'And the Oscar goes to...' gej neeh evgui pause-iin daraa '...Amra, Mongolia' gevel yaanaa, hehe. Zaza joke shuu. Amra baina uu, hen baina hamaagui. Ard ni Mongolia geed aguu yavsan ch jijigheen bolson eh ornii mini ner Oscariin udsheer tsuuraitahiig l hussen yum. Amnii bilgees ashdiin bileg gedeg biz dee hoo.
Mongolchuud zovhon biye byaldar boh barildaan bus, urlag uran saihnaar ch tenheetei ug ni. Ter tenheeg delhii medreh tsag aisui gedegt yer ergelzehgui baina aa. Medtugei geed duusgachihval yadag bol...
Posted by
amra
at
5:38 PM
15
comments
Labels: BICHIGLEL
Thursday, February 15, 2007
JORLONGIIN BOLOVSROL

O-iin oroo, restroom, jook. Yu gej ch nerlesen ene oroo hund hamgiin ih heregtseetei n. Mori harah ene terees avahuulaad hir burtagnaasaa salah, shud amaa ugaah, sahlaa avah, usee samnah geed l. Oluulaa ailiin zaluu hos O-d udaj udaj ulaa butarsan yumnuud garch irdeg, ter hoshin shog geech yumaar tegj baina lee.
Za tegeed chuham end l ooriinhoo gegeen duriig olj harna shuu dee. Tolind. Yer n hamgiin private oroo.
Chamaig hen ch harahgui, chamd hen ch saad bolohgui, chuham ene oroond l chi jinhene utgaaraa gantsaaraa. Medeej tolin deerh ooriin chin tusgaliig es tootsvol, hehe.
Anh Amerikt hol tavichihaad 2-hon bedroom apartment-d 5-laa amidardag bailaa. 1 bedroomiig ni 2 huuhen ezegnesen, nogoo bedroom-d 2 zaluu amidarna. Harin bi living room-d divan deer tarvagnana. Uudnii oroond. Humuus orj garna, horgogch ongolzuulna, tovchdoo bol amargui baiv. Neleed hodolgoon ihtei zamiin gold divan taviad amrahiig oroldoh lugaa. (lag aa, bas lugaataigaa)
Traffic ihseed, zochin giichid olnoor bujignaldahad bi O-iin oroond l bugne shuu dee. Tend l bi taavaaraa, gadaad yertontsoos tasraad dotood yertonts ruugee ongiih ayadana. Mgl-d uldsen naiz nohod, ger orniihontoigoo yarij setgelee devteene. Hen ch minii yariag sonsohgui, dundaas oroltsohgui.
Gants 2 dogolon nulims unagahad hen ch shoolohgui, yaav iiv gehgui, amar. Za tegeed tolind ooriinhoo muuhai tsaraig duraaraa shirtej bolno. Tuuntei yarisan ch chinii dur. Hen chamaig galzuu soliotoi gehiim, hehe. Bas Jim Carrey shig tsaraigaa yanz bur bolgoh dasgal hiisen ch cholootei. Heleed baina shd hamgiin private oroo gej.
Yamar saindaa Amerikiin erh choloo gedgiig chin jook-d l amsjiin gej naiz nartaigaa yarij baihav dee, hehe.
Za ene ch yaahav. Amerik gedegt chin irchiheed O-in oroond l heden nom 'tsaash n haruulj' amjsan baigaa yum. Oliver Stone-ii Jack London, Vincent Van Gogh nariin namtraar bichsen nomuud ih yum bodogduulsan daa. Ene jagsaaltiig urgeljluulen nurshaad yugehev. Neg ih surhii bilguun nomch bolj haragdah gesen bish, yamar. Gehdee l har bagaasaa O-iin oroond l aihtar zohiolchidtoi 'uchirch' yavlaa shd, hehe.
Gol ni O-iin oroond nom shagaih hoobiitonguud tsoongui baidag aj. Neg oros aild zochilson chin nohor ni O orohdoo nomiin sangaasaa 1 zuzaan geech boti shuureed yavdiimdaa.
Homo Soveticus! gesen bodol tolgoind ter doroo orj irsen. ZHU, BNMAU baisan uyeiin l negen dadal yum baina daa ene chin. Adilhan mentality naasan. Homo Soveticus-iin ontsloh shinj temdeg bol jorlond nom unshih geeluu, hehe.
Onooh oros garch irehed bi jorlon-unshlagiin oroonii sedveer yaria odohod nud ni gyalalzahiig ni ee. Chi bid 2 adilhan jorlongiin bolovsroltoi yum bna geed l, hehe. Hoorhii setgel ni hodolson oros namaig garahad Brodsky-n 'Izbrannoye'-g beleglesen shuu.
Bi yaruu nairag, shuleg oihdoo taaruu l daa. Gehdee yaahav O-d orohdoo unshsaar Brodsky baagiig ch oij l taaraa.
Jorlon hund ih yum ogdog nunjigtei oroo geed ursgaj garval yahuu, hehe. Bolovsrol hurtel olgono ain?
Zaza, ovdog chilj baina, usaa tatlaa. Pshshshsh... (Joke shuu)
Posted by
amra
at
5:41 PM
34
comments
Labels: BICHIGLEL
Monday, February 12, 2007
LOVE UU, SEX UU?

Ziak nahin 1 amramgl-diimuu hehe. Ene udaad unen lag sedveer. Onooh Gegeen Valentinii odort tohiolduulaad gehuudee.
Hurd erguuleh bolomj oldson deer neereen uuniig unshih hen buhend hairlaj, hairluulah yutai ch zuirleshgui jargaliin deeded umbah yerool devshuulii. Oortoo ch bas uuniig yerooye hehe.
Hair durlal bolon sexiig neg teregnii 2 dugui gedeg. Gehdee ali ni anhdagch ve geed aihtar serious phylosophical asuult tavibal yadag bol.
Idealistuud medeej negen duugaar yaaltchgui hair durlal (oyun sanaa, medremj) anhdagch gene l dee. Tednii monhiin daisan materialistuud oilgomjtoi, za bolitsgoo ta nar, sex (materi, bodit, biyet belgiin hariltsaa) baihgui bol ter hair durlal gegch medremj todii hii hooson yum chin haanaas toroh yum gej taarna. Tegeed yanziin saihan metgeltseen uusch gal avaltsana, hehe.
Medeej ene margaand ali ch tal ni diilehgui. Ali alind ni ortoi zuil baigaa, zugeer l ted asuultand 2 oor ontsgoos, esreg tesreg bair suurinaas handana, 3000 garui jil ingej neg negnee uguisgen metgeltseer irsen uls argagui, hehe.
Gevch huvi hun, jishee ni bi ene asuultiig oortoo tavibal yaah bol. Nadad yu ni iluu chuhal ve. Love uu, sex uu?
Hm... Bi l lav odii boltol oortoo iim asuult shuud tavij baisangui. Bodolguigeer ter geed helj chadahgui ni, belen hariult alga. Za baiz bodii...
Mentally love, physically sex. Setgeld hair heregtei, biyed uulen boroonii yavdal heregtei. Yavj yavj goliig ni olchihson hariult bish uu ene chin. Gelee ch denduu booronhii hariult.
Ali ni iluu chuhal yum be tegeed? Nahin bodii...
Sex, sex, bas dahin sex! Hehe. Ene bol yaavch minii uria bish. Hamaa namaagui, baruun solgoigui hezee ch sexdej baisangui. Tegeheer sexguigeer bi uilahgui, usnaas ni gargasan zagas shig uhehgui. Sex sportiin tamirchin bi bish ajee gej.
Yahav, zarimdaa 1aaraa baihad genethen sexiin medremj tordog l yum. Bur namjihgui baival masturbation hiisen gem bii, damn gej. Yamar nogoo 'Zoruud er nomhorson ni' kinonii Celentano shig tiim uyed mod hagalaltai bish. Tegeed ch mod hovordson tsag.
Muuhai private yum yarij baih chin ve 1 medsen chin... Zaza tsaash yavii. Logic hoovol hair durlal nadad sexees iluu chuhal bolj taarahnee? Yer ni ter tal ruugaa yum daa.
Zurh hairand dogdolj, setgel durlald shataj baihad l sex amttai gej sanagdahiim. Horvoo delhii hurtel ongo orool, oyun sanaa hurtslagdaal, hiimori sergej ongod ireel, erch huch gej hemjeelshgui met bolool, yer ni ih yum ogdog hamgiin gaihaltai, gegeeleg, nandin medremj shuu love gedeg.
Hair durlal harin haalgaar garaad yavahad tseejind zurh baihgui, setgeld gal baihgui boloh shig 1 l evgui... Yaruu nairagch bolohnee yavaad baisan chin, neg ih chaddag ch yum shig, hehe, bolii. Ayagui bol yaruu nairag yarij haduuraad uul davaad davhichihna. Sedev ruugee ergeye.
Gol ni bi hair durlal sexees chuhal geh gesiim.
Gants bi ch bish, hun torolhtnii diilenh ingej uzej baigaa ni lav. Tiimees ch Gegeen Valentinii odor gej baina. Hair durlaliin bayariin odor.
Hair durlal eznee oldoggui sohor l gene, buhniig umartuuldag soliorol l gene, setgel zovoodog shanalal l gene. Hamaagui. Hair durlalaas aij bolno gej uu?
Hairiig hairlii.
All you need is LOVE.
Za ingeed l duusgaya daa...
Posted by
amra
at
9:00 PM
14
comments
Labels: BICHIGLEL
Saturday, February 10, 2007
HOS AMIDRAL

Ziak. Medeelliin technologiin huvisgal humuust dahin 1 amidral beleglej, hehe. Bodit amidralaa yaaya gej baihad bas Internetiin amidraltai bolchih gej. Hos amidraltai baih sain uu muu yu, medeh yum alga. Gehdee l hos amidral hediine margashgui barimt bolchihson baina tsaana chin.
Onoodor hicheel, ajil, gereesee neted holbogddoggui hun ulam tsoorsoor. Mail, messenger, chat, blog, forum oor yu ch bilee, yeson shidiin argachlalaar deven delhiin humuustei holbogddog homo sapiensuudiin army egneegee orgojuulseer.
Neteer sanal bodol, medeellee soliltsoh, shopping hiih, hereldeh, evleldeh, bayarlah, gomdoh, taniltsah, salah, erhleltseh, durlaltsah, unseltseh, nogoo barag yu yaah (hehe) engiin uzegdel bolson baina shd, 1 medsen chin.
Bodit amidralaas netiin amidral tsag humsalsaar l... Nuur nuuree haraltsan uulzahaas comp-iin naana tsaanaas hariltsah ni iluu evteihen helber bolj baina uu daa yanz ni.
Zarim hun bodit amidral deer bag zuudeg hernee neted orohooroo jinhene oorooroo baina. Nogoo heseg ni esregeer, amidral deer oorooroo baidag ch Internet ruu oronguutaa l yanz buriin bag zuugeed l, bur huisee soliod l. Hehe.
Yahav dee neted araa bodolguigeer, yamar ch hariutslaga huleelguigeer, niigmiin deg jayagt barigdalguigeer buren erh choloog edelj boldog uchraas l hos amidraltnuud olnoor nemegdej baih shig.
Duriin haraalaa helne, hun muulna, buselhiin deeguur dooguur yarina. Yasan ch chinii dur. Ner, nas, huis, undes ugsaa, jin, ondor, tsarai zus, oor yu baidiim, bugdiig solij bolno. Torj bolno, uhej bolno, etsiin etsest. Duraaraa durgina hehe. Medeej hun huneesee bolno l doo yaaj ene erh choloog ashiglah ni.
Netiin amidral bodit amidraliig saijruulahad tuslagchiin uureg guitsetgeh ni bii. Bas bodit amidralaas zugtaj bugeh oron zai boloh ni ch bii. Alivaad sain muu tal gej bii gedeg dee, hehe. Hos amidrald ch ene ug huchintei gedeg harvaas todorhoi.
Zaza bodit amidral ruugaa garlaa. Tur off.
Posted by
amra
at
6:50 PM
3
comments
Labels: BICHIGLEL
Friday, February 2, 2007
ziak ehnii bichleg. part II.
ziak. ehnii bichleg ee daraa urgeljluulne gej hayaad neleed hed honojee. tsag hugatsaa ch yahav, yamar guitsegdeh bish. ailguiteel dandaa araasaa hoolgool, teed barij chadahguig meddeg bolohoor tohuurhaj dooglool, aihtar.
teglee geed yahav. erguuleed tsagiig dooglood uridaas ni helee gargaj huruugaa gozoilgoltoi bish. yostoi bolohgui. muuriin sahlaar oroldohtoi l adil yum bolno hehe. hun bitgii hel ene orchlongiin buh yum tsag hugatsaand baritsaalagdsan bolohoor odoo yaltai ch bilee. od erhes hurtel nastai. tsag ni bolohoor ted ch ugui bolno. harin tsag hugatsaa hemjeelshgui.
tegeheer tsag hugatsaa nudend haragdaj chihend sonsogdohgui hii uzegdel shig hachin gaihal hernee hamgaas huchtei. bas boloogui ee, gurviin gurvan nuurtei gej baigaa-ongorson, odgoo, ireedui. halit bodvol yerdoo l neg hemjuur met bolovch buhnii, bur boloogui ireeduin gerch uchir buhniig medegch baagii yu ch gej tosoolj surdmeer.
hehe, gehdee ene baagiid ouyn baihgui bol buhnees huchteigee yaaj medreh ve dee. ingeed bodvol yasan ch ochuuhen yum be dee.
zaaz, boon logical aldaa gargah ni. bolii.
amidral saihaan, patsaan baihad ch, odoo ch, bas ireeduid. gol ni ter uheents baagiig ignore hiihed l buh uchir orshino. ugui bol chi tuunii baritsaand baisaar budaa, hehe.
zooz, bolii.
togsov odoohondoo.
the end
Posted by
amra
at
5:08 PM
10
comments
Labels: BICHIGLEL
Friday, January 26, 2007
ziak ehnii bichleg
ziak blogiinhoo ehnii bichlegiig ehlii doo.
amerikiin niisleld onoodor under 30 of farenheit, tsas uye uye hayalaad l. tsag agaar iim bolohoor gaduur tenehgui gertee 'horigd'ohoos oor zamgui. tegeed l blogoo ehluulj bna. saindaa ch bish tsag agaariin ulmaas hehe.
odor ni amerikiin buteen baiguulaltand huvi nemree oruulj, heden nogoon halaasalchihaad oroid n duraaraa durgih tiim ch muu bish shuu.
oird neereen yaaj durgisan bilee? za yamar ch baisan socialise hiij bar tsengeenii gazraar yavsangui.
harin 2 nom eeljlen erguulj. Bulgakoviin 'Master Margarita 2'-iig oros delguurees avaad neleed udaj baisnaa genet barij avchee. Onooh bestseller bolood shuugiulsan Dan Brownii 'Da Vinci Code'-toi haritsuulj unshihad sonin bailaa. Medeej oros ahiin monhiin zohiold amerik detektivchnii nom yaaj dohoj ochihov.
2 dahi nom ni Norvegiin Jostein Gaarderiin 'Sophie's World'. Uuniig duusgaagui. Gehdee unshih yavtsdaa bi ene nomiig heden jiliin omno olj unshij bhgui dee geh haramsal iheer torson. Uran zohiol l doo, zarim talaaraa 'Alice gaihamshgiin orond'-iig sanagduulam. Gehdee bas comprehensive history of 3 millenia of Western philosophy gej helj bolohoor. Ene nom odoogoor shireenii mini nom bolchihood bgaa.
salhilangaa Mel Gibsonii 'Apocalipto'-g uzsen. boon tsus, huchirhiilel. Mayagiin soyol irgenshliig arai l denduu oroosgol talaas n haruulsan sanagdsan. by the way, Mayagiin, ooroor bol Amerik tiviin lit (calendar) 2012 ond duusch bgaa gene lee. uuntei holbogduulan amerikuud mon ch hachin taamaglaluud gargaad l. 2008-2012 ond President ni mash muu ajillaj aldaa gargan USA undsendee tarj Pax Amerikana konets bolno ch geh shig hehe.
sundance indie film festiig neleed ajiglaj suuna. nogoo mgl-iin mini tuhai docu-trilogy hiisen belgic er Tom Brosensiin 'Hadag' uran saihnii kino yum duulgah ni uu gej bituu goridool hehe. unen patriotic. traileriig ni ajihad tun daj yum bish uu.
zaza. nutgaas duudlaga. hajuugaar ni hariin haniadnii heneetei virus tomrood hereg alga.
daraa urgeljluulne ee. tur off.
Posted by
amra
at
5:54 PM
54
comments
Labels: BICHIGLEL

