type='text/javascript'src='http://www.anniyalogam.com/widgets/hackosphere.js' /> amra: April 2007

Friday, April 20, 2007

VIRGINIAGIIN JIHU'USEM SALHITAI SHONO

Neg dehiin oroi muuhai seruuhen, shuurgatai bailaa, Virginiad. Ene mujid huviin shaltgaanaar ireed bailaa l daa ter o'dor. Negen moteld buusiim.

Mashingui, galt tergeer irseniig heleh uu, zorison hergee bu'teechiheed motel ruugaa butsah geed neleed daarah shinjtei zamiin hajuud zogson taxi cab barih getel 2-3 hu'ngui cab zogsolgui o'ngorood yavchihsan. Gaihsan gej. Gar o'rgonguut l uraldah ni holgui irdeg cabuudiin jolooch nar yu bolchihoov geed.

Tegj tegj ashgui 1 cab zogsoodhov. Har no'hor baina, jolooch ni. Hellee, beerch yadaj baihad chinii o'mno o'ngorson neleed heden cab zogssongui gej. Mani hu'n nad ruu harsnaa uchirgui ineevhiileed: "Medee u'zdeggui yum uu. Virginia Tech ih surguuliin campust Asian guy 32 hu'n buudaj alchihaad baihad chin. Chi yer ni ih sejigtei Asian zaluu baina shd, harvaas. Taxichid bolgoomjloh ni oilgomjtoi. Pam-pam geed buudchih ch yum biluu geed. Hehe. Zaza nargia shuu. Haa hu'rhiim" gedeg baigaa.

Neeree tiim! End tendgui o'dorjin TV-eer 1 tiim yum garaad baisan shuu dee. Damn gej. Mo'n ch tsagaa olj Virginiag zorij dee.

Moteld ochij o'roondoo orood TV asaahad o'nooh l allaga garch baina, barag suvag bolgonoor. Shu'rshuurt orongoo o'ngorch bui o'driin talaar ergetsuulen bodson, cassette butsaadag shig erguulj ehnees ni "haraad" l. Uulzsan, yamar 1 baidlaar hariltsan hu'muus bu'gd nadtai 1 l ho'ndii, bolgoomjilson, zarim ni bu'r buhimdangui baisan ch yum shig.

Sanaa dagaj baigaam bolov uu? Yag tuhain mo'chid bi tegj anzaaraagui shd. Odoo l solongos zaluugiin uildsen allagatai contextend oruulaad tegj sanav uu? Iimerhuu yum bodon baij bi ter jihu'usem salhitai sho'no untaj bilee.

USA-iin taivan tsagiin tu'uhen deh hamgiin tom, aimshigt allaga bolson od'or honog honogoor holdsoor. Hu'muus nadtai o'mnohoosoo o'oroor haritsaad baigaa yum shig setgegdel ulam bu'r bu'dgerseer.

Choi Seung-Hui bid 2 hoyoulaa Asian, so what? Usama bin Laden, minii tanil pizza zo'ogch Ali 2 hoyoulaa huuz sahaltai muslim. Teglee geed ter 2-iig adiltgaj bolohgui ni oilgomjtoi. Gehdee l Ali evgui haragdanaa, o'mdniihoo harmaand garaa hiigeed alhah ni bo'mbog teslehdee siihgui gemeer, hehe.

Gadnahi to'rhoor ni hu'muusiig adiltgaj to'sooloh ni subjective l dee. Gehdee tiim to'soolol yalanguya genetiin tsochir uil yavdliin daraa hend ch gesen tordog gemeer. Tiim to'soolliin "bai" bolno gedeg, aayaa, hu'seed baih ed ch bish yum aa.

Saturday, April 14, 2007

COFFEE AND CIGARETTES

Jim Jarmushiin "Coffee and Cigarettes" cult kinonii tuhai bichih gesengui end. Zu'geer l ajil deeree o'dor bu'r bish ch gesen u'ye u'ye Starbucksiin coffee uudgiim. Uungaa Malboro Lights uushigladgiim. Coffeenoos uur, tamhinaas utaa garaal neeh tiim mysterious orchin burdeed ch baih shig boldiim.

Starbucksiin coffeenii tsaasan ayagan deer The Way I See It geed yanz bu'riin hu'muusiin bodroloos ishlesen baidag daa. Ishleliig unshaad , coffeegoo balgaad , tamhia tataad ,baidag arisaa 2 homsogniihoo uulzvar deer tohchihood bodnoo. Ih yum bodno. Eldveer ergetsu'ulne. Yariltsana. Dotood hu'nteigee...

O'noodor coffeenii ayagan deer 203 dugaartai ishlel bailaa. Brasiliin lut zohiolch Paulo Coelhogiin (O'nooh aldart Alchemist romaniig zohiogch) bichsen quote-d ingej bichjee.

"Hu'sel mo'roodloo yamagt sanaj tu'unii to'loo temts. Chi amidralaas yuu hu'sch buigaa medeh yostoi. Hu'sel mo'roodliig bu'teshgui bolgogch yerdoo gantshan hu'chin zuil bii. Ter bol aldahaas aih yavdal. O'oriin zamnal, hu'sel mo'roodloo hezee ch bu'u mart. Chimeeguihen zu'rh setgel chin chig gargan chamaig ho'tlono. Odoo harin duugaa ayad. Hu'sch mo'roodoh bolomj bol amidraliig amttai bolgodog bal buram ni yum. Huvi tavilangiin zolios, esvel yamar 1 chuhal zu'iliin toloo temtsegch bolohiin ali 1-iig l chi songoh bolomjtoi".

Oligtoi baina uu, oliggui baina uu ingej l horvu'ullee. Original quote harin iim yum: "Remember your dreams and fight for them. You must know what you want from life. There is just one thing that makes your dream become impossible: the fear of failure. Never forget your Personal Legend. Never forget your dreams. Your silent heart will guide you. Be silent now. It is the possibility of a dream that makes life interesting. You can choose between being a victim of destiny or an adventurer who is fighting for something important."

U'nen helj, goyo helj Brasil baagii. Gehdee hu'sel moroodol bus hu'sel mo'roodluud baival yaahiim? Bu'gdiinh ni to'loo temtseed hu'chee taramduulaad yalagdal hu'leeh bus uu? Mono bus multi hu'sel mo'roodold chig zaah geed helgui zu'rh setgel erguiteed bu'r tag bolchihvol yaana? Huvi tavilangiin zolios boloh bus uu? Temtssen hernee?

Tegeheer ali negiig ni songoh hereg garna, busdiig ni zoligt gargaad. Zoligt gargahgui gehleer o'oroo zolios bolchih geed hetsuu, hehe.

Yaadgiim bu'h hu'sel mo'roodliinhoo to'loo temtsenee, huvi tavilangiin zolios bolohoo harnaa Coelho guai, hehe. Hu'seldee hu'rehgui baij medne. Gehdee tu'und temuulj temtseh ni amidraliig utga uchirtai bolgood bal buram ni bolood dajgui shd bas.

Hehe ingeel hachin hachin yum bodool ajildaa garsan o'noodor bol. Ajlaa sain hiisen. House-iin hana budsan. Zohih ho'lsoo ch avsan. Tu'ugeeree zohih yum aa ch avsan. Hu'sel mo'roodoliinhoo to'loo temtseh zarim zevsgee bazaasan, hehe.

Amidral u'reljilj baina. Temtsel ch, huvi tavilan ch o'rnosoor, urssaar.

Negdehed dahiad coffee uuna. Yamar 1 ishlel ayagan deer ni baij l baigaa. Dugaar ted geed. Uuna, tamhia asaana, unshina, bodno, ajillana, amidrana...

Wednesday, April 11, 2007

HAVRIIN SAVLAGAA

Havriin tenger haa ch yalgaagui togtvorgui yum aa. Tu'uniig dagaad setgel ch bas oilgomjgui, yeronhiidoo tengeriin ayasaar. Tenger tavguitehed setgel dagaad 1 l bu'udger. Neeg ih saihan tselmehed mo'n l duuraij uchirgui bayasahiig ni yaana bas, hehe.

Chuham ene ulirald setgeliin savlagaanii amplitude hamgiin deed tsegtee hurdeg gemeer. Argaguishd, tenger olon aash gargaj, temperaturaa deesh doosh duraaraa savlaad baihad.

Za tegeed o'vliig davah gej biye mahbodi erch huchee aldan tamirdaj, o'nooh avitaminoz, vitaminii dutagdald orood helee gargachihdag ni setgeliig tavguituulj, hyamruulahad "dem" boldog biz. Mal hu'rtel havriin nogoonii u'nert sulidaad sogtuu yum shig bolchihdog gene lee. Ted ch gesen ho'orhiis gomdoj, bayarlah ni bas l hurdan boldog bailgui dee teru'uhen tendee, hehe.

Neeg ih dimedrol uuchihsan yum shig l jinguidliin baidaltai, reaction udaashirtsan, balai hu'nd zovhitoi go'liison baagii l yavahiim oird. Eruugee barag multartal evsheegeel, saihan...
Noir, noir, noir. O'dor ch sho'no ch haalga balbana.

Hm. Deer ni micro yumand macro gomdoj, esvel bayarlahiig ni ee, balai. Za ter ch yaahav. Havriig anh udaa ugtaagui ch, ugtah bolgondoo gaihah yum. Dahiad l shineer neej, bishreh yum. Sonin.

Bu'sguichuud huvtsaa nimgeleheeree yamar ch saihan haraad baimaar boldgiim. Neeh goyo zo'olhon ineemsegleh ni yamar ch uyarmaar yum. Bu'gdiig ni hairlamaar...

Cherrygiin butnuud end tend 1 medehed l zo'olhon yagaan o'ngoor "budagdaad" l. O'ngo o'ngiin tsetsegs delbeelj, baigali delhii goyoliin daashinzaa o'msood 1 l tsemtsger. Bu'gdiig ni zurmaar...

Goyo...

Hm. Havriin syndrom doo ene. Gev genet yum bichmeergui bolchihloo. Gadaa boroo orsiim boluu, hehe. Aash ni oldohoo baisoon setgeliin mini.

Zovhi hu'nderch baina deer ni. Tu'r off shuu.

Tuesday, April 3, 2007

IH YUM U'ZSEN HOS (u'rgeljlel)


Ziak. Ug ni ene u'rgeljleliig 3-r sariin 30-nd bichne gej bodsiim. Uchir ni 154 jiliin tertee yag ene o'dor Hollandiin baharhal Vincent Van Gogh to'rson gej baigaa. Gevch tsag hugatsaa nadad zavdal o'golgui 30-nii o'driig hediine zalgichihaj damn gej. Gehdee bichne ee, o'ngorson boroonii araas tsuv no'morch baigaad, yadgiim.

Biir, budag horshuulj yavahdaa shu'tdeg bailaa shd ene baagiig. Evgui gar. U'nen evgui. O'nooh hamgiin u'netei hos gutliig bu'teegch ni ene Vincent agaa shu'u dee.

Halit ajvaas u'nen goo zuigui, haish yaish, haltar bultar, tovchdoo muuhai baigaa biz, ter zurag (o'mnoh blog deer bui)?

Tegvel jishee ni Giorgio Aramanigiin hos gutliig go'lchiitel zurj bolno l doo. Eldev goyo tsetseg, navch, toli ene ter tavij, altan ogtloltsliin zarchmaar su'rtei composition zohiogood. "Paa, yamar goyo, yag bodit yum shig zuraa ve. Yaasan dogi zohiomj ve" gej duu aldtal. Teglee geed demjeed demjeed tiim zurag "ami orohgui".

Harin Holland agaagiin zursan hos bajiink nadad amid yum shig haragddiim. Yag hu'n shig zurh, setgel, dotor hu'n(dotor bajiink gehiimuu haashaa yum)ene tertei. Ho'dlood ch baih shig. 1 yum heleh geed ch baih shig...

Hehe, namaig 6-r palatnii yoyotoi o'vchton gej bitgii bodooroi. Bi gutal, oimstoi yaridaggui, Rombu garigtai holboo togtoon to'riin u'zmercheer zalagdah chadvargui. Zugeer l urlagt durtai, zarimdaa dontoi ch gej todorhoilj bolohoor negen baih.

Minii bodloor ene Holland eriin du'rselsen object bu'hen ho'dolgoontei, dotroo asar ih erch hu'ch, drama, bu'r tragedy aguulsan yum shig sanagddag.

Iim visual effect u'usgehed medeej zohiomj, o'ngonii zohitsoldoo ih u'uregtei. Gehdee Vincentiin ho'dolgoont mazok (budagtai biirnii tavilt, tu'rhelt gehuudee) l tu'unii zurguudiig amiluuldag gol buruutan geltei. Nimgen, zuzaan, ho'ndlon, bosoo, o'rgon, nariin tu'unii mazokuud zurguudiig ni u'nen amiluulnaa, damn gej.

Ene navsaisan hos bajiink gehed l... Neeg ih yum u'zsen, mash ih shanalsan, tso'horson, yadarsan hernee hen ch medehgui yamar negen nuutslag zu'liig zoriood hediid ch zamd garahad belen met.

U'nendee Van Gogh guai o'oriinhoo ho'rgiig hos gutlaaraa orluulaad bu'teesiim bish uu.

Ene baagii 37 naslahdaa u'zeegui yum hovor. Muuhai gamgui edelsen baigaam etseg ehees zayasan ami biyee.

20-hon nasandaa l uran zurag hudalddag companid ovoo gaigui manager bolj bur to'rolh Hollandaasaa garan London, Parist tomilogdon amidral ni gej bo'on gerel gegee.

Gevch taivan, tsatgalan amidral tu'und denduu uitgartai sanagdsiim bailgui ireedu'itei ajlaasaa garaad dund surguuliin bagsh, bu'r lam bolj ch u'zsen.

Yaduu uurhaichdiin dund lam baihdaa o'oroo o'lsson ch baidag hool hu'nsee uurhaichdiin o'lon zelmuun huuhduuded o'gsoor biyee neleed tamirduulsan gej baigaa. Burhanii nom hichneen unshaad ch yaduu uurhaichdad tus bolohguig oilgoson Vincent lam bolj buyan u'ildeh mo'roodloosoo bu'r moson tatgalzjee.

Ter uyees l yamar ch ajilgui, mo'ngogui tu'und ah Teo ni bainga mo'ngoor tusalj bu'telgui Vincentiin zuraach boloh mo'roodliig tetgedeg baij. Gevch Vincent o'chnoon olon zurag zursan ch tu'uniigee borluulj amia avaad yavj chadalgui l chad hiisen dee.

Oligtoi hool hu'ns, huvtsas hunar avahiinhaa orond ahiinhaa sponcorloson barag bu'h mo'ngiig uran zuragt l zartsuulna. Baabaa zurguudiig ni hen ch avahgui gedgiig medseer baij.

Za hair durlaliin talbart ene no'hor bu'r ch tag. Bu'h durlaliin tu'uh ni emgeneltei. Oiriin hamaatniihaa ohind durlahad, hariu durlasan o'nooh ni gerleh negent bolomjgui bolohoor hor uuj amia horlohoo shahsan. Aan bas o'chnoon hu'uhedtei biyee u'nelegch hu'uhentei 1 gert orj, bu'r gerlene gej ger orniihniigoo aihtar shookond oruulsan gene lee.

Etsest ni galzuu o'vchin tusch chihee o'oriin garaaraa tairch hayasan. Tegeed 37-nii jildee o'oriigoo buudaj tengert halisan daa.

Yahav o'oriinh ni l songoson zam. Manageree hiigeed baga bagaar ho'rongot amidrald shat ahiad tu'undee bayasaad yavj bolohoor l baisan. Ter daraagiin alham bu'r ni barag todorhoi amidral geechiin zurgiig dagaagui, so'rson. Tegeed shatsan. Shataj amidarsan. Ih hurdan shataasan o'oriigoo.

Tu'uniig jigshij, shoolj, doromjilj, u'l oilgoj baisan bu'hniig ter ignoreddog baisan ni medeej. Hen ch, yu ch tu'uniig zorison hergees ni holduulj hu'chreegui.

Shataj amidragchdiin tod jishee dee ene Holland er bol. Odoo manai Choinom, Anudari ene etr bas tednii egneeniih yum uu daa. Shataj amidragchid alivaag bu'r tultal ni deed tsegt ni hu'rgehiig ermelzej, hutganii ir ni deeguur yavah hoobiitoi. Tegeed hiih gej, medeh gej ermelzsen zu'ildee heterhii ert hu'rvel mission ni duussan geed o'orsdiigoo hair nairgui ustgagchid gemeer.

Sod uran bu'teelchid golduu hutganii iren deeguur yavdag taltai. Aihtar ir l dee ter ni. Oyuniihaa buur deed tsegiin, solioroltoi hilleh ter irmeg deeguur alhalaad l...

Ted niigmeesee, orchin tsagaasaa tu'ruulegsed. Teed l to'rchdiim bailgui dee tsaanaasaa. Tednii suu bilgiig hojmiin uyeiinhen ni l oilgoj uneldeg bichigdeegui huuli ene horvood uilchleed baidag ni bas hachin.

Zaza, ingeed sarampai hos gutlaaraa o'oriin tsag uyeesee hol tasarch alhsan galzuu Holland zuraach, Vincent agaagiin mendelsnii o'dort zoriulj bichsen ev havgui, "galzuu hu'niih" shig temdeglelee tseglii. tseg

P.S. Aan tiim. Deer baigaa zurgiin ner "Hutganii iren deeguur har hurdaaraa"